Aldrig mer!

En trasig själ, ett trasigt hjärta, borttappade tankar och minnen som aldrig kommer försvinna!
Jag har varit på botten, nära på så långt jag kan komma. Så känns det. Jag var där en längre tid, det kändes ibland som att ingenting blev som jag ville. För du fick mig alltid att känna som att det var där jag skulle vara, längst ner på skalan. Ändå så var det dig jag såg som en nära vän. Ibland. Du fick mig alltid att må dåligt men ändå så bra. Jag försökte göra allt för dig. Men jag fick aldrig någonting tillbaka. För du var inte intresserad av att ens vara min vän.
Du är borta nu, långt borta. Men många gånger så korsar du mina tankar.
Hur mår du egentligen?
Vet du det själv, eller fortsätter du spela som att allt är bra? För jag vet att det inte var det. Jag kunde se det. Jag kände dig. Och du är den personen som kände mig bäst. Du kunde veta hur jag mådde bara av att vi prata i telefon.
Kanske är det därför det gjorde så ont när dagen kom, dagen som skulle bli en start på den nya jag. Den dagen du och jag sa hej då föralltid. Bearbetningen går bra och jag är chockad över mig själv. Varje dag är en ny dag. En ny dag betyder nya tester. Hittills har jag klarat alla. Har inte ringt dig, inte smsat. Ingenting! Inte ens sett dig, bara din bil. Din dumma bil. Men jag är stolt. För detta är början på att hitta mig själv.
Jag älskar mig själv , oftast.
Men det senaste ännu mera. Jag blir starkare och starkare för varje dag. Lyckan blir oändlig! Lyckan tar över hållet som blev kvar när du drog ur mitt liv. Du kom som en vind. När allt var som värst fanns du vid min sida. När alla andra drog sig undan stod du kvar och fanns där. 2 riktigt svåra tider har jag haft. Vem hjälpte mig? Vem fanns där. Det var du! Därför är detta extra svårt. Att du som räddade mig jämnt inte är en del av mitt liv längre?!
Men en sak funderar jag på !!?
Jag vet mycket väl att detta är det bästa som kunde hända, för min skull. Men ändå är jag, inte ledsen men besviken på hela situationen. Men så känns det nog när en tryggpunkt i livet förändras. Min tryggast punkt försvann och idag vill jag inte ens se dig. Det finns inget mer att säga. Allt är sagt. Du sa det själv.

Tiden läker alla sår, jag vet att det är sant. Snart är jag läckt till 100% , du ska aldrig få trycka ner mig igen!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0