Tack! ❤
För 12 timmarsen var jag ledsen, besviken och rädd. 😪
Hela min värld kändes upp och ner. Och nu känner jag mig LYCKLIG?
Jag behövde nog en timmes rädsla, tårar och allt vad den timmen innehöll.
För nu känner jag mig befriad, känner mig lättare. För att jag för första gången förklarade en känsla?! Är det så det är, varför har jag då aldrig gjort det innan?
Tänk att något så enkelt kan kännas så bra ?!
Det pirrar inom mig, inte som fjärilar ni vet när man är riktigt riktigt kär? Eller vad vet jag. Jag har aldrig känt det där på riktigt. Och jag tror inte man vet förrens man känt de PÅ RIKTIGT! Men det pirrar, av lycka!
Jag förstår att ni tror att jag driver, för det känns så för mig också! Men det är a true story! Och det är min story. Inte ens det, det är min verklighet som tickar.
Det finns människor där ute som jag vet alltid kommer finnas vid min sida vad som än händer.
Men en som jag hade i 18 år som jag förlorade börjar komma tillbaka!? Det kunde inte vara bättre. Att bara kunna slänga iväg ett sms "hej, vad gör du?" ett sånt litet sms känns så bra i hela mig. Det är stort.
Asså om jag inte hade varit lycklig? Hade det ju varit något fel på mig.
Något allvarligt.
~Viktminskningen går bättre än planerat.
~ Jag har dom bästa vid min sida!
~Han som alltid lyser upp mitt liv är back in my life.
~Jag biter inte på naglarna längre.
~Jag har världens bästa jobb, med världens gladaste pojk.
~Jag har MIN Maja!
~Jag har världens bästa familj/släkt.
Tack!
För allt.
Alla som finns där. Tror på mig och stöttar mig. Det betyder så jävla mycket.
Jag älskar er!
❤
